<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Trenak Express &#187; hiztegia</title>
	<atom:link href="http://www.trenak.com/category/hiztegia/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.trenak.com</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Tue, 07 Feb 2012 17:32:20 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.1</generator>
		<item>
		<title>Burdinbide ikus-hiztegia: Itsaspena</title>
		<link>http://www.trenak.com/2010/11/03/burdinbide-ikus-hiztegia-itsaspena/</link>
		<comments>http://www.trenak.com/2010/11/03/burdinbide-ikus-hiztegia-itsaspena/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 02 Nov 2010 23:00:26 +0000</pubDate>
		<dc:creator>gerok</dc:creator>
				<category><![CDATA[hiztegia]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.trenak.com/?p=5235</guid>
		<description><![CDATA[  Itsaspena  Adherencia  Adherence   Bi azalen arteko mugimenduan, bata bestaren gainetik lekualdatzean, sortzen den erresistentzia da itsaspena. Burdinbide munduan itsaspen horrek ahalbidetzen du gurpila biratzea laban egin beharrean bultzatzen dionean. Gero eta erresistentzia hori handiagoa izatean orduan eta handiagoa izango da itsaspena eta alderantziz. Azalen arteko itsaspena gutxitzen da egoera batzuetan, adibidez ura edo [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p> 
<p align="center"><iframe height="95" scrolling="no" width="700" frameBorder="0" src=" http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/auxiliarra_700.htm"></iframe></p>
<table id="table246" style="width: 695px;" border="0">
<tbody></tbody>
</table>
<table id="table244" style="width: 690px;" border="3" align="center" bordercolor="#000000">
<tbody>
<tr>
<td rowspan="2" width="147" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">
<h3>Itsaspena</h3>
</td>
<td width="69" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">
<p style="text-align: center;"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/Spain.gif" border="0" alt="" width="35" height="18" /></p>
</td>
<td width="341" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"> <a href="http://www.trenak.com/2010/10/22/diccionario-ferroviario-visual-adherencia/">Adherencia</a></td>
<td rowspan="2" width="80" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><a href="http://www.trenak.com/?page_id=472"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/Treneskola2.jpg" border="0" alt="" width="100" height="80" /></a></td>
</tr>
<tr>
<td width="69" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">
<p style="text-align: center;"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/UnitedKingdom.gif" border="0" alt="" width="35" height="18" /></p>
</td>
<td width="341" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"> Adherence</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p> </p>
<table style="width: 690px;" border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/df_a/adherencia/adherencia_1.jpg" alt="" width="690" height="285" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;">Bi azalen arteko mugimenduan, bata bestaren gainetik lekualdatzean, sortzen den erresistentzia da itsaspena. Burdinbide munduan itsaspen horrek ahalbidetzen du gurpila biratzea laban egin beharrean bultzatzen dionean. Gero eta erresistentzia hori handiagoa izatean orduan eta handiagoa izango da itsaspena eta alderantziz.</td>
</tr>
<tr>
<td><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/df_a/adherencia/adherencia_2.jpg" alt="" width="690" height="417" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;">Azalen arteko itsaspena gutxitzen da egoera batzuetan, adibidez ura edo izotza denean errailen gainean. Egoera hori gainditzeko erabiliko dugu zeozer. Goiko irudian ikus dezakegunez traktoreak izaten diren gurpilen aurrean ikusten ditugu tutu estu batzuk. Horietatik botatzen da harea itsaspena hobetzeko. Lokomotoraren pisua ere balditzatzen da itsaspena. Gero eta pisu handiagoa orduan eta itsaspena hobekiagoa. </td>
</tr>
<tr>
<td><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/df_a/adherencia/adherencia_3.jpg" alt="" width="690" height="410" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;">Hala eta guztiz ere, batzuetan ezin da lortzen behar dugun trakzio egokia eta kanpoko laguntza behar izango dugu gurpilak errailen gainetik ibiltzeko irristadak eta atzerakadak sahiesteko. Ezberdineko kremailera motak izango dira laguntzak ohikoenak. Baina kremailera ez bada ere gauza behar dugun trakzioa emateko beste ibilgailu modu bat bilatu behar izango dugu: <a href="http://www.trenak.com/diccionario-ferroviario/hiztegia/burdinbide-ikus-hiztegia-funikularra/">funikularra</a>/teleferikoa.</td>
</tr>
<tr>
<td> </td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;">Burdinbide mundua bereiziko dugu Itsaspen trakzioan kremailera barik doana eta kremailera trakzioa engranaje hau behar izango dugunean errailen gainean ibiltzeko. Ohikoa da tren bera batzuetan modu batean eta beste batzuetan bestean ibiltzea.</td>
</tr>
<tr>
<td>Ikusi ere:</p>
<p><a href="http://www.trenak.com/putxera/Trakzioa.htm">Trakzioa burdinbidean</a>.</p>
<p><a href="http://www.trenak.com/putxera/Kremailera_burdinbidea.htm">Kremailera burdinbidea</a>.</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p><em> </em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.trenak.com/2010/11/03/burdinbide-ikus-hiztegia-itsaspena/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Burdinbide ikus-hiztegia: Lurrun lokomotora. Galdara.</title>
		<link>http://www.trenak.com/2010/07/27/burdinbide-ikus-hiztegia-galdara/</link>
		<comments>http://www.trenak.com/2010/07/27/burdinbide-ikus-hiztegia-galdara/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 26 Jul 2010 23:00:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>gerok</dc:creator>
				<category><![CDATA[hiztegia]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.trenak.com/?p=5028</guid>
		<description><![CDATA[  Galdara Caldera Boiler Lurrun lokomotoraren zatia da Galdara. Galdaran sortzen dugu lurruna geroago motorrak mugitzeko. Hiru zati handi bereiz ditzakegu galdaran: 1 zenbakiarekin adierazi du su kutxa non ikatza (edo fuela) erretzen dugun gasak sortuz  zeinekin berotuko dugu ura galdaran (bi zenbakiarekin adierazita). Galdaran bertan sortzen dugu ur lurruna gero motorrei bidaltzeko. Behin motorrak lurrun [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p> 
<p align="center"><iframe height="95" scrolling="no" width="700" frameBorder="0" src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/auxiliarra_700.htm" name="I1"></iframe></p>
<table id="table246" style="width: 695px;" border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td rowspan="2" width="222" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">
<h3>Galdara</h3>
</td>
<td width="56" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/Spain.gif" border="0" alt="" width="35" height="18" /></td>
<td width="298" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><a href="http://www.trenak.com/2010/07/21/diccionario-ferroviario-visual-caldera/">Caldera</a></td>
<td rowspan="2" width="80" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><a href="http://www.trenak.com/blog/?page_id=472"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/Treneskola2.jpg" border="0" alt="" width="100" height="80" /></a></td>
</tr>
<tr>
<td width="56" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/UnitedKingdom.gif" border="0" alt="" width="35" height="18" /></td>
<td width="298" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">Boiler</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<table style="width: 690px;" border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/df_c/caldera/caldera_7.jpg" alt="" width="690" height="274" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;"><a href="http://www.trenak.com/2010/05/20/burdinbide-ikus-hiztegia-lurrun-lokomotora/">Lurrun lokomotoraren </a>zatia da Galdara. Galdaran sortzen dugu lurruna geroago motorrak mugitzeko. Hiru zati handi bereiz ditzakegu galdaran: 1 zenbakiarekin adierazi du su kutxa non ikatza (edo fuela) erretzen dugun gasak sortuz  zeinekin berotuko dugu ura galdaran (bi zenbakiarekin adierazita). Galdaran bertan sortzen dugu ur lurruna gero motorrei bidaltzeko. Behin motorrak lurrun horiek erabilita botatzen ditu ke kutxara 3 zenbakiz adierazita.</p>
<p>Hiru zati handi hauetan beste konponbide batzuk badira geroago aztertuko ditugunak.</td>
</tr>
<tr>
<td><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/df_c/caldera/caldera_1.jpg" alt="" width="690" height="496" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;">Argazki honetan, Madrileko Deliciaseko burdinbide museoan aterata, hiru zatiak ikus ditzakegu.</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<table style="width: 700px;" border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td width="345"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/df_c/caldera/caldera_3.jpg" alt="" width="345" height="236" /></td>
<td width="345"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/df_c/caldera/caldera_4.jpg" alt="" width="345" height="236" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;" colspan="2">Hemen su kutxa ikusten dugu. Eskuineko argazkian ikus daiteke tutuak, nondik gasak pasatzen diren. Galderaren zati honetan ikus daiteke ere parriladura, hautsontzia, eta abar. Gas hauek dira ura berotzen direnak. Beroketa hau zilindrikoa den bolumenean geratzen da. Sorturiko lurruna galdararen goiko aldean metatzen da eta handik (domo-tik) hartzen da lurruna erreguladorea erabiliz eta gorri tutu hortik banatzen motorren eta beste mekanismoen artean.</td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/df_c/caldera/caldera_5.jpg" alt="" width="690" height="374" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;" colspan="2" width="690">Argazki honetan ikusten da galdara. Ikusten ditugu tutuak eta tutuen barruan beste tutu txikiak (gorriz margoztuta). Tutu gorriek barruan lurruna ibiltzen da tutu urdinaren barruan doan gasak gehiago berotzeko eta lurrun gehiago sortzeko. Gune honetan ikusiko ditugu ere injektoreak. Injektoreak ura sartzeko galdaran gailuak dira.</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<div>
<table style="width: 690px;" border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td width="270"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/df_c/caldera/caldera_6.jpg" alt="" width="270" height="400" /></td>
<td style="text-align: justify;" width="410"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/df_c/caldera/caldera_8.jpg" alt="" width="412" height="400" /></td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2" width="680">Behin lurruna motorretara bidalita eta bere lana eginda ke kutxara joaten dira. Han utzita aire korrontea sortzen da su kutxaren gasak erakartzen. Horrela errekuntza hobetzen da.</p>
<p>Era naturalean sortu ezin dugunean beste eratan lortzen dugu efektu hori, adibidez, haizagailua erabiliz.</td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2"> </td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.trenak.com/2010/07/27/burdinbide-ikus-hiztegia-galdara/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Burdinbide ikus-hiztegia: Lurrun lokomotora</title>
		<link>http://www.trenak.com/2010/05/20/burdinbide-ikus-hiztegia-lurrun-lokomotora/</link>
		<comments>http://www.trenak.com/2010/05/20/burdinbide-ikus-hiztegia-lurrun-lokomotora/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 19 May 2010 23:00:10 +0000</pubDate>
		<dc:creator>gerok</dc:creator>
				<category><![CDATA[hiztegia]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.trenak.com/?p=4763</guid>
		<description><![CDATA[Lurrun lokomotora Locomotora a vapor steam ocomotive ikusi dugu dagoeneko zer den lokomotora gure burdinbide ikus-hiztegia. Lokomotora zer den jakinda eta lurrun lokomotoraz zehazten esan behar da ibilgailu bat dela, berez bultzatuta eta errail gainean modu bideratuta ibiltzen.Ibilgailu honen barruan ikus ditzekegu zati batzuk: 1. Indarraren sortze edo eraldatze iturburua. Lurrun lokomotoretan hau egiten da Galdaran, [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<table id="table242" style="width: 706px;" border="0">
<tbody>
<tr>
<td rowspan="2" width="265" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">
<h3>Lurrun lokomotora</h3>
</td>
<td width="35" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/Spain.gif" border="0" alt="" width="35" height="18" /></td>
<td width="287" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><a href="http://www.trenak.com/2010/05/14/diccionario-ferroviario-locomotora-a-vapor/">Locomotora a vapor</a></td>
<td rowspan="2" width="100" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><a href="http://www.trenak.com/?page_id=472"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/Treneskola2.jpg" border="0" alt="" width="100" height="80" /></a></td>
</tr>
<tr>
<td width="35" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/UnitedKingdom.gif" border="0" alt="" width="35" height="18" /></td>
<td width="287" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">steam ocomotive</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<table id="table36" style="width: 704px;" border="0" bordercolor="#000000">
<tbody>
<tr>
<td width="690">ikusi dugu dagoeneko zer den lokomotora gure burdinbide ikus-hiztegia.</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<table id="table237" style="width: 686px;" border="0">
<tbody>
<tr>
<td><img style="border: 0px;" src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/df_l/locomotora_a_vapor/locomotora_vapor_1.jpg" alt="" width="690" height="395" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;">Lokomotora zer den jakinda eta lurrun lokomotoraz zehazten esan behar da ibilgailu bat dela, berez bultzatuta eta errail gainean modu bideratuta ibiltzen.Ibilgailu honen barruan ikus ditzekegu zati batzuk:</td>
</tr>
<tr>
<td height="57"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/df_l/locomotora_a_vapor/caldera.jpg" alt="" width="690" height="243" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;">1. Indarraren sortze edo eraldatze iturburua. Lurrun lokomotoretan hau egiten da <span style="color: #ffff00;"><strong>Galdara</strong></span>n, zeinek eraldatzen ditu ikatza eta ura lurrunez. </td>
</tr>
<tr>
<td><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/df_l/locomotora_a_vapor/motor.jpg" alt="" width="690" height="243" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;">2. <span style="color: #ffff00;"><strong><em>motorra</em></strong></span>  Ibilgailu honetan motorra zilindro bat edo gehiago baino ez da. Lehen lortutako lurruna  sartzen da zilindroetan, hedatzen da eta hedapen horrek mugiarazten die zilindroei eta bielan erabiliz bidaltzen diete mugimendua gurpilei.</td>
</tr>
<tr>
<td><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/df_l/locomotora_a_vapor/rodaje.jpg" alt="" width="690" height="255" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;">3. <span style="color: #ffff00;"><strong><em>Errodajea</em></strong></span>.  Lokomotoretan errodajeak lehenengo zeregina du; lokomotora bera sostengatzea lokomotoraren pisua banatzen gurpil guztien artean.Bigarrenez gurpilek lortzen dute  beharrezko trakzioa errail gainetik ibili ahal izateko bai berez bai kremailera batez lagunduta.Hirugarrenez gurpil hauek prestatuta egon behar dira mugimendu bideraturako, burdinbide munduan aproposa.</td>
</tr>
<tr>
<td>Irudiak:</td>
</tr>
<tr>
<td> Goiko irudiaren lokomotora: KilanZiom</td>
</tr>
<tr>
<td>Gainontzeko irudiak Alles über die Dampflok-en liburuarenak.</td>
</tr>
</tbody>
</table>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.trenak.com/2010/05/20/burdinbide-ikus-hiztegia-lurrun-lokomotora/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Burdinbide ikus-hiztegia: Trakzio anitza.</title>
		<link>http://www.trenak.com/2010/03/14/burdinbide-ikus-hiztegia-trakzio-anitza/</link>
		<comments>http://www.trenak.com/2010/03/14/burdinbide-ikus-hiztegia-trakzio-anitza/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 14 Mar 2010 07:53:40 +0000</pubDate>
		<dc:creator>gerok</dc:creator>
				<category><![CDATA[hiztegia]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.trenak.com/?p=3982</guid>
		<description><![CDATA[  Trakzio anizkoitza Tracción múltiple Multiple heading Trazkio anizkoitzean hartzen dute parte, trena bultzatzen, bi lokomotora baino gehiagok,  lokomotora bakoitza berez ibiltzen. Gauza bera automotoretan. Adibide batzuk ditugu Trakzio anitzean. Trakzio bikoitza arrunta. Kasu honetan bi lokomorak dira trenaren aurreko aldean trena bultzatzen. Trakzio bikoitza atzekoz. Hemen ere bi lokomotorak dira baina bata trenaren aurreko [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p> 
<p align="center"><iframe height="95" scrolling="no" width="700" frameBorder="0" src=" http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/auxiliarra_700.htm"></iframe></p>
<table id="table246" style="width: 695px;" border="0">
<tbody>
<tr>
<td rowspan="2" width="251" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">
<h3>Trakzio anizkoitza</h3>
</td>
<td width="35" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/Spain.gif" border="0" alt="" width="35" height="18" /></td>
<td width="294" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><em><a href="http://www.trenak.com/2010/02/06/diccionario-ferroviario-visual-traccion-multiple/">Tracción múltiple</a></em></td>
<td rowspan="2" width="80" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><a href="http://www.trenak.com/?page_id=472"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/Treneskola2.jpg" border="0" alt="" width="100" height="80" /></a></td>
</tr>
<tr>
<td width="35" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/UnitedKingdom.gif" border="0" alt="" width="35" height="18" /></td>
<td width="294" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">Multiple heading</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<table id="table245" style="width: 690px;" border="0">
<tbody>
<tr>
<td style="text-align: justify;">Trazkio anizkoitzean hartzen dute parte, trena bultzatzen, bi lokomotora baino gehiagok,  lokomotora bakoitza berez ibiltzen. Gauza bera automotoretan.</p>
<p>Adibide batzuk ditugu Trakzio anitzean.</p>
<p><span style="color: #ffff00;">Trakzio bikoitza arrunta</span>. Kasu honetan bi lokomorak dira trenaren aurreko aldean trena bultzatzen.</p>
<p><span style="color: #ffff00;">Trakzio bikoitza atzekoz</span>. Hemen ere bi lokomotorak dira baina bata trenaren aurreko aldean eta bestea atzeko aldean biak trena bultzatzen.</p>
<p><span style="color: #ffff00;">Trakzio bikoitza aurrean eta atzean</span>. Hemen lau lokomotorek (trakzio laukoitza) parte hartzen dute trakzioan: bi trenaren aurrean izanda eta beste bi atzekaldean.</p>
<p><span style="color: #ffff00;">Hirukoitza</span>, <span style="color: #ffff00;">Laukoitza</span>, <span style="color: #ffff00;">bostkoitza</span>, eta abar. Orokorrean trakzio n-koitza aurrean eta m-koitza atzean.</p>
<p>Automotoretan ere gauza bera gertatzen da.  Pentsa dezagun DMU-4ko batean. Hemen lau kotxe dira, hauetatik bik diesel motordunak. Normalean lehenengoa eta azkena, baina ez beti.</p>
<p>Automotoretan honako adierazpen ikusiko ditugu. Mk, M, A, Ak non k hitza &#8220;kabiduna&#8221; dela adierazten duen, M motorduna eta A kotxe-atoia. Beraz Mk-M-A-M-Mk kasuan bost kotxe dira eta lau motordunak, beraz trakzio laukoitza, edo trazkio bikoitza bai aurrekaldean baita atzekaldean ere.</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<div>
<table style="width: 690px;" border="0">
<tbody>
<tr>
<td colspan="2"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_t/multiple_traction/multiple_traction_01.jpg" border="0" alt="" width="690" height="543" /></td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2">Trazkio bikoitza arrunta.</td>
</tr>
<tr>
<td><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_t/multiple_traction/multiple_traction_08.jpg" alt="" width="345" height="259" /></td>
<td><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_t/multiple_traction/multiple_traction_09.jpg" border="0" alt="" width="345" height="259" /></td>
</tr>
<tr>
<td>Trazkio bikoitza elektrikoa.</td>
<td>Trakzio bikoitza diesel.</td>
</tr>
<tr>
<td><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_t/multiple_traction/multiple_traction_02.jpg" border="0" alt="" width="345" height="221" /></td>
<td rowspan="2"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_t/multiple_traction/multiple_traction_03.jpg" border="0" alt="" width="345" height="221" /></td>
</tr>
<tr>
<td rowspan="2">Trazkio bikoitza atzekoz.</td>
</tr>
<tr>
<td height="35">Trazkio hirukoitza atzekoz.</td>
</tr>
<tr>
<td height="35"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_t/multiple_traction/multiple_traction_04.jpg" border="0" alt="" width="345" height="218" /></td>
<td height="35"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_t/multiple_traction/multiple_traction_05.jpg" border="0" alt="" width="345" height="218" /></td>
</tr>
<tr>
<td>Trakzio laukoitza.</td>
<td>Trazkio bikoitzeko automotora.Mk-R-R-Mk</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.trenak.com/2010/03/14/burdinbide-ikus-hiztegia-trakzio-anitza/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Burdinbide ikus-hiztegia: zulo</title>
		<link>http://www.trenak.com/2009/12/18/burdinbide-ikus-hiztegia-zulo/</link>
		<comments>http://www.trenak.com/2009/12/18/burdinbide-ikus-hiztegia-zulo/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 18 Dec 2009 07:01:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>gerok</dc:creator>
				<category><![CDATA[hiztegia]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.trenak.com/?p=3692</guid>
		<description><![CDATA[Zulo  foso  Inspection pit Lurzoruan egindako lubakia edo lur erauzketa behetik  lan egiteko da Zuloa. Ikustatzeko izaten denean ikusketa zuloa izango da edo muntaiarako ba da muntaketa zuloa. Erabiltzen da baita ere zaborrak botatzeko, lurrun tren makinetan batez ere.  ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p align="center"><iframe height="95" scrolling="no" width="700" frameBorder="0" src=" http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/auxiliarra_700.htm"></iframe></p>
<table id="table36" style="width: 695px;" border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td rowspan="2" width="500" height="50" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">
<h3>Zulo</h3>
</td>
<td width="60" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/Spain.gif" border="0" alt="" width="35" height="18" /></td>
<td width="547" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><a href="http://www.trenak.com/2009/12/12/diccionario-ferroviario-visual-foso/"> foso</a></td>
<td rowspan="2" width="80" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><a href="http://www.trenak.com/?page_id=472"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/Treneskola2.jpg" border="0" alt="" width="100" height="80" /></a></td>
</tr>
<tr>
<td width="60" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/UnitedKingdom.gif" border="0" alt="" width="35" height="18" /></td>
<td width="547" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"> Inspection pit</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<table style="width: 690px;" border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td style="text-align: justify;" colspan="2">
<p style="text-align: justify;">Lurzoruan egindako lubakia edo lur erauzketa behetik  lan egiteko da Zuloa.</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2"><img style="border: 0px;" src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_f/foso/foso_2.jpg" alt="" width="690" height="552" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;" colspan="2">Ikustatzeko izaten denean ikusketa zuloa izango da edo muntaiarako ba da muntaketa zuloa. Erabiltzen da baita ere zaborrak botatzeko, lurrun tren makinetan batez ere.</td>
</tr>
<tr>
<td><img style="border: 0px;" src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_f/foso/foso_1.jpg" alt="" width="343" height="274" /></td>
<td><img style="border: 0px;" src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_f/foso/foso_3.jpg" alt="" width="343" height="274" /></td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2"> </td>
</tr>
</tbody>
</table>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.trenak.com/2009/12/18/burdinbide-ikus-hiztegia-zulo/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Burdinbide ikus hiztegia: Burdinbide multzoak.</title>
		<link>http://www.trenak.com/2009/12/16/burdinbide-ikus-hiztegia-burdinbide-multzoak/</link>
		<comments>http://www.trenak.com/2009/12/16/burdinbide-ikus-hiztegia-burdinbide-multzoak/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 15 Dec 2009 22:00:05 +0000</pubDate>
		<dc:creator>gerok</dc:creator>
				<category><![CDATA[hiztegia]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.trenak.com/?p=3685</guid>
		<description><![CDATA[Burdinbide multzoa  Playa de vías  Shunting yard &#8220;Burdinbide sorta&#8221; izenez adieraziko diegu zirkulaziorako eginak ez diren burdinbide multzo batzuei. Sailkapenarako, biltegiratzeko, eta a abar Sortetan eta eskilaretan bana ditzakegu multzo hauek. Lehenengo kasuan burdinbideak mutur bietan lotzen dira burdinbide nagusiari. Mutur batetik baina ez da lotzen eskilara osatzen du. Goiko irudian sailkapena sorta bat. Bai sortek, [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><iframe height="130" scrolling="no" width="690" frameBorder="0" src=" http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/auxiliarra_700.htm" name="I1"></iframe></p>
<table id="table36" style="width: 695px;" border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td rowspan="2" width="500" height="50" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">
<h3>Burdinbide multzoa</h3>
</td>
<td width="60" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/basque.gif" border="0" alt="" width="35" height="18" /></td>
<td width="547" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"> <a href="http://www.trenak.com/2009/12/03/diccionario-ferroviario-visual-playa-de-vias/">Playa de vías</a></td>
<td rowspan="2" width="80" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><a href="http://www.trenak.com/?page_id=362"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/Treneskola2.jpg" border="0" alt="" width="100" height="80" /></a></td>
</tr>
<tr>
<td width="60" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><img src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/UnitedKingdom.gif" border="0" alt="" width="35" height="18" /></td>
<td width="547" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"> Shunting yard</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<table style="width: 690px;" border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td style="text-align: justify;" colspan="2">
<p style="text-align: justify;">&#8220;Burdinbide sorta&#8221; izenez adieraziko diegu zirkulaziorako eginak ez diren burdinbide multzo batzuei. Sailkapenarako, biltegiratzeko, eta a abar</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_p/playa_de_vias/playa_de_vias_1.jpg" border="0" alt="" width="690" height="518" /></td>
</tr>
<tr>
<td style="text-align: justify;" colspan="2">Sortetan eta eskilaretan bana ditzakegu multzo hauek. Lehenengo kasuan burdinbideak mutur bietan lotzen dira burdinbide nagusiari. Mutur batetik baina ez da lotzen eskilara osatzen du.</td>
</tr>
<tr>
<td><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_p/playa_de_vias/playa_de_vias_3.jpg" border="0" alt="" width="343" height="258" /></td>
<td><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_p/playa_de_vias/playa_de_vias_2.jpg" border="0" alt="" width="343" height="257" /></td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2">Goiko irudian sailkapena sorta bat. Bai sortek, bai eskilarek aldaera asko dituzte izena propioa izaten: piramidea, diamantea, eskilara arrunta, konposatutako eskilara, zaitutako eskilara, eta abar. </td>
</tr>
</tbody>
</table>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.trenak.com/2009/12/16/burdinbide-ikus-hiztegia-burdinbide-multzoak/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Burdinbide ikus-hiztegia: Plano makurtua</title>
		<link>http://www.trenak.com/2009/10/28/burdinbide-ikus-hiztegia-plano-makurtua/</link>
		<comments>http://www.trenak.com/2009/10/28/burdinbide-ikus-hiztegia-plano-makurtua/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 27 Oct 2009 22:00:31 +0000</pubDate>
		<dc:creator>gerok</dc:creator>
				<category><![CDATA[hiztegia]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.trenak.com/?p=3250</guid>
		<description><![CDATA[  Plano makurtua  Plano inclinado incline Funikularra(eko) aitzindaria da Plano makurtua zeinekin ezaugarri batzuk partekatzen dituen. Beraz definizio berbera eman diezaiogu. Bi plano mota ditugu: Bata kableduna  dena. Hau funikularraren bezalakoa da. Bestea kate flotagarriena da eta telekabinak moduzkoa da. Kable izeneko sisteman bi bagonetak joan-etorriko mugimenduak egiten dituzte, norantz kontrakoetan. Normalean merkantziak garraiatzen dituzte [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p align="center"><iframe height="95" scrolling="no" width="700" frameBorder="0" src="http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/auxiliarra_700.htm"></iframe></p>
<p align="center"> </p>
<div>
<table id="table246" style="width: 695px;" border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td rowspan="2" width="249" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">
<h3><span style="font-style: italic"><span style="font-family: Verdana;">Plano makurtua</span></span></h3>
</td>
<td width="51" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">
<p align="center"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/Spain.gif" border="0" alt="" width="35" height="18" /></p>
</td>
<td width="291" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><span style="font-style: italic"><span style="font-family: Verdana;"> </span></span><span style="font-style: italic"><span style="font-family: Verdana;"><a href="http://www.trenak.com/?p=3222">Plano inclinado</a></span></span></td>
<td rowspan="2" width="80" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><a href="http://www.trenak.com/blog/?page_id=472"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/Treneskola2.jpg" border="0" alt="" width="100" height="80" /></a></td>
</tr>
<tr>
<td width="51" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">
<p align="center"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/UnitedKingdom.gif" border="0" alt="" width="35" height="18" /></p>
</td>
<td width="291" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><span style="font-style: italic"><span style="font-family: Verdana;">incline</span></span></td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<div>
<table style="width: 690px;" border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td>
<p align="justify"><em><a href="http://www.trenak.com/?page_id=1295"><br />
<span style="font-family: Verdana">F</span></a><span style="font-family: Verdana;"><a href="http://www.trenak.com/?page_id=1295">unikularra(</a>eko) aitzindaria da Plano makurtua zeinekin ezaugarri batzuk partekatzen dituen. Beraz definizio berbera eman diezaiogu. </span></em>
</p>
<p align="justify"><em><span style="font-family: Verdana">Bi plano mota ditugu: Bata kableduna  dena. Hau funikularraren bezalakoa da. Bestea kate flotagarriena da eta telekabinak moduzkoa da.</span></em></p>
<p align="justify"><em><span style="font-family: Verdana">Kable izeneko sisteman bi bagonetak joan-etorriko mugimenduak egiten dituzte, norantz kontrakoetan. Normalean merkantziak garraiatzen dituzte baina ba zen bidaiariak ere bidaltzen zituztenak.</span></em></p>
<p align="justify"><em><span style="font-family: Verdana;">Hasiera batean pisu astun batek nahikoa zen merkantziak igotzeko kontrapisu eginda. Gero, berriz, beste trazkio sistema ere asmatuak izan ziren. </span></em></p>
</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<div>
<table style="width: 690px;" border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td colspan="2"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_p/plano_inclinado/plano_inclinado_1.jpg" border="0" alt="" width="690" height="518" /></td>
</tr>
<tr>
<td><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_p/plano_inclinado/plano_inclinado_3.jpg" border="0" alt="" width="344" height="258" /></td>
<td><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_p/plano_inclinado/plano_inclinado_4.jpg" border="0" alt="" width="344" height="258" /></td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2">
<p style="text-align: justify;"><em><span style="font-family: Verdana">Bestea kate flotagarriko planoa da. Hau erabiltzen zen lurrazala oso gora-beheratsua eta bihurguneduna zenean.</span></em></p>
<p style="text-align: justify;"><em><span style="font-family: Verdana">Sistema honetan bagonetak elkarrekin doaz soka edo kable batez loturik. Bagonetak<br />
zirkuito batetik ibilten dira behin zamarekin, beste behin hutsik, edo lekuaren arabera zama bat edo beste eramaten.</span></em></p>
</td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_p/plano_inclinado/plano_inclinado_2.jpg" border="0" alt="" width="690" height="242" /></td>
</tr>
<tr>
<td>
<div><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_p/plano_inclinado/plano_inclinado_5.jpg" border="0" alt="" width="344" height="258" /></div>
</td>
<td><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_p/plano_inclinado/plano_inclinado_6.jpg" border="0" alt="" width="344" height="258" /></td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<div>
<div>
<div>
<div>
<div>Ikusi ere <a href="http://www.trenak.com/putxera/funicular.htm">¿Qué es un funicular?</a> non plano makurtuei buruz hitz egiten dugun..</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.trenak.com/2009/10/28/burdinbide-ikus-hiztegia-plano-makurtua/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Burdinbide ikus-hiztegia: Railbusa</title>
		<link>http://www.trenak.com/2009/08/27/burdinbide-ikus-hiztegia-railbusa/</link>
		<comments>http://www.trenak.com/2009/08/27/burdinbide-ikus-hiztegia-railbusa/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 26 Aug 2009 22:00:48 +0000</pubDate>
		<dc:creator>gerok</dc:creator>
				<category><![CDATA[euskera]]></category>
		<category><![CDATA[hiztegia]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.trenak.com/?p=2819</guid>
		<description><![CDATA[  Railbusa Railbus Busrail Railbusa, ferrobusa izenez ere ezagutua, tamaina txikiko automotore mota da. Irudiz autobusaren antzekoa da eta autobusarekin lehia egiten zuena.     CDR Railcar 20 Steve Flanders CFV Autorail A80 Adrien Noirjean: Mulot Trainz CDR Railcar 1 Ricky Sykes FS 160 Littorina A01 Mauro Maratta Railbus Rumour3 Automotor Zaragoza Josetxo Gurpegui CSD [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p> </p>
<div>
<table id="table36" style="width: 690px;" border="3" bordercolor="#000000">
<tbody>
<tr>
<td rowspan="2" width="191" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">
<h3>Railbusa</h3>
</td>
<td width="65" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">
<p align="center"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/Spain.gif" border="0" alt="" width="35" height="18" /></p>
</td>
<td width="542" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><a href="http://www.trenak.com/blog/?page_id=2597">Railbus</a></td>
<td rowspan="2" width="80" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><a href="http://www.trenak.com/blog/?page_id=472"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/Treneskola2.jpg" border="0" alt="" width="100" height="80" /></a></td>
</tr>
<tr>
<td width="65" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">
<p align="center"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/UnitedKingdom.gif" border="0" alt="" width="35" height="18" /></p>
</td>
<td width="542" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">Busrail</td>
</tr>
<tr>
<td colspan="4" width="906">
<p style="text-align: justify;"><em>Railbusa, ferrobusa izenez ere ezagutua, tamaina txikiko <a href="http://www.trenak.com/?page_id=548">automotore</a> mota da. Irudiz autobusaren antzekoa da eta autobusarekin lehia egiten zuena.</em></p>
</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<div>
<table id="table243" style="width: 690px;" border="0">
<tbody>
<tr>
<td colspan="2"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_r/Railbus/Railbus_1.jpg" border="0" alt="" width="685" height="514" /></td>
</tr>
<tr>
<td><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_r/Railbus/Railbus_2.jpg" border="0" alt="" width="340" height="255" /></td>
<td><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_r/Railbus/Railbus_3.jpg" border="0" alt="" width="340" height="255" /></td>
</tr>
<tr>
<td><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_r/Railbus/Railbus_4.jpg" border="0" alt="" width="340" height="255" /></td>
<td><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_r/Railbus/Railbus_5.jpg" border="0" alt="" width="340" height="255" /></td>
</tr>
<tr>
<td>
<p align="center"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_r/Railbus/Railbus_6.jpg" border="0" alt="" width="340" height="255" /></p>
</td>
<td><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_r/Railbus/Railbus_8.jpg" border="0" alt="" width="340" height="255" /></td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2"> </td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2"> </td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<div>
<table id="table244" style="width: 680px;" border="0">
<tbody>
<tr>
<td width="221">CDR Railcar 20</td>
<td>Steve Flanders</td>
</tr>
<tr>
<td width="221">CFV Autorail A80</td>
<td>Adrien Noirjean: Mulot Trainz</td>
</tr>
<tr>
<td width="221">CDR Railcar 1</td>
<td>Ricky Sykes</td>
</tr>
<tr>
<td width="221">FS 160 Littorina A01</td>
<td>Mauro Maratta</td>
</tr>
<tr>
<td width="221">Railbus</td>
<td>Rumour3</td>
</tr>
<tr>
<td width="221">Automotor Zaragoza</td>
<td>Josetxo Gurpegui</td>
</tr>
<tr>
<td width="221">CSD Cdflm4</td>
<td>Milan Marek</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.trenak.com/2009/08/27/burdinbide-ikus-hiztegia-railbusa/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Burdinbide ikus-hiztegia: Trenbidea</title>
		<link>http://www.trenak.com/2009/06/13/burdinbide-ikus-hiztegia-trenbidea/</link>
		<comments>http://www.trenak.com/2009/06/13/burdinbide-ikus-hiztegia-trenbidea/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 12 Jun 2009 22:00:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>gerok</dc:creator>
				<category><![CDATA[euskera]]></category>
		<category><![CDATA[hiztegia]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.trenak.com/?p=2677</guid>
		<description><![CDATA[  Trenbidea Vía Track Burdinbidea tren-ibilgailuak joaten direnetik bidea da. Guztiz bideratua den mugimendu honek ez dauka inolako malgutasunik. Burdinbidea errail batez (errailbakarra) edo bi errailez osatuta dago nahiz eta hiru errailekin osatuak estrukturak diren. Beti izan duen funtzio gidaz aparte, burdinbideak izan dezake beste zereginak; trakzioa ahalbidetzeko, elektrizitatea eramateko, eta abar. Burdinbide arruntena paraleloak [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p> <iframe height="130" scrolling="no" width="690" frameBorder="0" src=" http://www.trenak.com/auxiliar_blog/hiztegia/auxiliarra_700.htm" name="I1"></iframe></p>
<p align="center">
<table id="table244" style="width: 690px;" border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td rowspan="2" width="189" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">
<h3>Trenbidea</h3>
</td>
<td width="54" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">
<p align="center"><img style="border: 0px;" src="/auxiliar_blog/hiztegia/Spain.gif" alt="" width="35" height="18" /></p>
</td>
<td width="314" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><a href="http://www.trenak.com/?page_id=2517">Vía</a></td>
<td rowspan="2" width="80" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080"><a href="http://www.trenak.com/?page_id=472"><img style="border: 0px;" src="/auxiliar_blog/hiztegia/Treneskola2.jpg" alt="" width="100" height="80" /></a></td>
</tr>
<tr>
<td width="54" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">
<p align="center"><img style="border: 0px;" src="/auxiliar_blog/hiztegia/UnitedKingdom.gif" alt="" width="35" height="18" /></p>
</td>
<td width="314" align="left" bgcolor="#808080" bordercolor="#808080">Track</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<div>
<table id="table36" style="width: 690px; border: #000000 0px solid;" border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td width="906">
<p align="justify"><em>Burdinbidea tren-ibilgailuak joaten direnetik bidea da.</em></p>
<p align="justify"><em>Guztiz bideratua den mugimendu honek ez dauka inolako malgutasunik.</em></p>
<p align="justify"><em>Burdinbidea errail batez (errailbakarra) edo bi errailez osatuta dago nahiz eta hiru errailekin osatuak estrukturak diren.</em></p>
<p align="justify"><em>Beti izan duen funtzio gidaz aparte, burdinbideak izan dezake beste zereginak; trakzioa ahalbidetzeko, elektrizitatea eramateko, eta abar.</em></p>
<p align="justify"><em>Burdinbide arruntena paraleloak diren bi errailez osatuta dago. Errail hauek trabesekin daude lotuta egonkortasuna ematen zaion balastoaren gainean. Trenbidearen zabalera burdinbidearen ezaugarria da.</em></p>
</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</div>
<table id="table251" style="width: 666px;" border="0" align="center">
<tbody>
<tr>
<td>
<table id="table252" style="width: 685px;" border="0">
<tbody>
<tr>
<td colspan="2" width="675"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_v/via/via_1.jpg" border="0" alt="" width="683" height="426" /></td>
</tr>
<tr>
<td width="340"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_v/via/via_2.jpg" border="0" alt="" width="340" height="255" /></td>
<td width="346"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_v/via/via_3.jpg" border="0" alt="" width="340" height="255" /></td>
</tr>
<tr>
<td width="340">Errailbakarra eskegita</td>
<td width="346">Errailbakarra altxatua</td>
</tr>
<tr>
<td width="340"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_v/via/via_4.jpg" border="0" alt="" width="340" height="255" /></td>
<td width="346"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_v/via/via_5.jpg" border="0" alt="" width="340" height="255" /></td>
</tr>
<tr>
<td width="340"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_v/via/via_6.jpg" border="0" alt="" width="340" height="255" /></td>
<td width="346"><img src="/auxiliar_blog/hiztegia/df_v/via/via_7.jpg" border="0" alt="" width="340" height="255" /></td>
</tr>
<tr>
<td width="338" height="42" align="left">Kremaileradun burdinbidea</td>
<td width="337" height="42" align="left">Hirukoerraila (*)</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p align="justify">(*) Nahiz eta estruktura horretan hiru errailak izan tren hau ezagutzen da Lartigueko errailbakarrez.</p>
</td>
</tr>
</tbody>
</table>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.trenak.com/2009/06/13/burdinbide-ikus-hiztegia-trenbidea/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

